2015-12-13
11:39:04
Säg hejdå till den gamla Linnea
När alla runt om en tror att man mår bra, fast man inte alls gör det. Man sätter på en mask men så fort man blir ensam igen så åker den av och allting kommer tillbaka. När man knappt klarar att sjunga ja må hon leva för sin mamma för tårarna ligger och trycker och bara väller ut så fort man inte kämpar emot. Jag kan vara ganska bra på att låtsas men nån gång måste allt ut. Mitt liv tog slut när jag blev lämnad och jag vet inte hur jag ska hitta tillbaka, se ljuset igen. Jag vet inte ens om jag vill det. Min andra halva försvann så det är bara en halv linnea kvar. Bara det tomma, ledsna, krossade och dåliga. Vem vill ens ha en sån person i sitt liv?
Jag har mått bra, började inse saker. Att jag förtjänar bättre och att det finns något bättre som väntar på mig. Alla vänner som väljer att stötta mig, då måste dom se något bra i mig som dom vill rädda. Dom vill rädda mig innan det är för sent, innan jag går under helt. Men dom vet inte vilka tankar som rör sig i mitt huvud, att jag istället för att åka hem på natten kör runt och runt och letar efter ett bra träd. Siktar mot det men viker av igen för jag tänker på konsekvenserna, hur förstörd min familj kommer bli. Men när man inte ser någon mening alls med att leva längre så vet jag inte hur jag ska stå ut. Hur ska jag komma ur sängen på morgonen när jag inte har något att gå upp för? Vill bara låsa in mig på mitt rum och ligga där tills det inte finns något kvar.
Trodde jag var på bättringsvägen, att jag faktiskt skulle repa mig. Att det egentligen inte är min förlust. Men när man får falska förhoppningar hela jävla tiden som sen bara krossas som ingenting så pallar man inte. Jag är verkligen på botten och den enda personen som kan få mig därifrån är den enda som inte vill ha mig. Så jag kan lika gärna säga tack för mig och hejdå. För det här är slutet för den linnea som jag en gång var. Nu är det bara ett tomt skal kvar som bara lever för att jag måste. Hjärtat och själen tog du med dig när du lämnade. Tänk om du förstod. Tänk om du fick uppleva samma mörker som jag är i nu. Då hade du inte lämnat. För så gör man inte mot någon man älskar.
Kommentera inlägget här:
