Igår hände det sjukaste haha. Önskar jag kunde skriva det här men den enda personen jag kan prata om det med, är den enda jag inte pratar med längre. Synd, men så kan det vara.

Var så skönt att slippa sova själv inatt. Kändes så tryggt att ha någon bredvid sig igen. Jag skräms fortfarande av tanken att behöva vara ensam. Men ikväll slipper jag också det. Önskar bara att stenkyrka låg närmare Hemse...

Börjar få panik över julen. Hade trott att jag skulle få spendera den med Hannes, men nu när det inte blev så så tappade jag lusten att fira över huvud taget. Vet inte var jag ska ta vägen. Har lite olika erbjudanden men så svårt när man inte har lust alls. Vill bara lägga mig i ide nu och vakna upp nästa år så man slipper julen och allt helvete. Men bara bita ihop linnea, jag vet ju att allt blir bättre för varje dag som går. Jag blir starkare och starkare hela tiden. Ensam är stark. Försöker jag inbilla mig iaf. Men jag ska klara det här, jag förtjänar att vara lycklig. Lycklig på riktigt.